I denna serie:
Klassificering med säkerhetsetiketter
För att underlätta hanteringen av klassificerad information kan säkerhetsetiketter användas. En säkerhetsetikett är en märkning som tilldelas data baserat på dess klassificering. Dessa etiketter synliggör datans känslighet för användare och system, vilket gör det lättare att följa riktlinjer för hur informationen ska hanteras. Säkerhetsetiketter kan appliceras manuellt av användare eller administratörer, men även automatiseras baserat på fördefinierade regler och mönster.
Exempelvis kan ett dokument som innehåller personuppgifter automatiskt få etiketten ”konfidentiell”, vilket gör att åtkomst begränsas och ytterligare säkerhetsåtgärder, som kryptering och åtkomstloggning, aktiveras. Genom att använda säkerhetsetiketter kan organisationer säkerställa att datan hanteras korrekt genom hela livscykeln – från skapande till arkivering eller radering.
Automatisk klassificering
För att förenkla och effektivisera klassificeringsprocessen finns det idag avancerade verktyg som kan automatisera klassificeringen av data. Dessa system kan skanna innehållet i dokument, e-postmeddelanden och filer för att identifiera känslig information baserat på innehåll, metadata eller mönster. Till exempel kan systemet känna igen personnummer, kreditkortsnummer eller andra känsliga nyckelord, och automatiskt tilldela en lämplig säkerhetsetikett.
Automatisk klassificering minskar risken för mänskliga fel, där viktig information potentiellt kan glömmas bort eller klassificeras felaktigt. Det säkerställer också att stora mängder data kan hanteras konsekvent och med minimal administrativ insats.
Vattenmärkning
För att ytterligare skydda känslig information kan vattenmärkning användas som ett komplement till klassificering och säkerhetsetiketter. Vattenmärken kan appliceras på dokument för att synligt indikera deras känslighetsnivå, vilket gör det svårare att oavsiktligt dela eller missbruka informationen. Vattenmärken kan exempelvis inkludera etiketter som ”Konfidentiellt” eller ”Endast för internt bruk” direkt på dokumentets innehåll, både i digital och utskriven form.
Vattenmärken fungerar även som en avskräckande faktor för obehöriga som försöker sprida känsliga dokument, då de gör det tydligt att materialet är spårbart och märkt som känsligt. I vissa fall kan vattenmärken även innehålla information om dokumentets ägare eller skapare, vilket gör att eventuella dataläckor kan spåras tillbaka till källan.
Rollbaserad åtkomst (RBAC) och Attributbaserad åtkomst (ABAC)
Traditionellt har rollbaserad åtkomstkontroll (RBAC) varit en vanlig metod för att hantera åtkomst inom organisationer. Denna modell tilldelar åtkomst baserat på användarens roll inom organisationen. Till exempel kan en användare med rollen ”administratör” ha bredare rättigheter än en ”användare”, och dessa roller styr vilken information som kan ses, redigeras eller delas. RBAC är relativt enkel att implementera och förstå, men kan vara begränsad i situationer där mer flexibla och dynamiska åtkomstbeslut krävs.
Attributbaserad åtkomstkontroll (ABAC) erbjuder en mer sofistikerad och flexibel metod för att hantera åtkomst. I stället för att endast basera åtkomst på en användares roll, tar ABAC hänsyn till flera attribut (egenskaper) som kan inkludera användarens identitet, tid, plats, enhetstyp, datans känslighetsnivå och andra kontextuella faktorer. Detta ger organisationer möjlighet att skapa mer dynamiska åtkomstkontroller som kan anpassas till specifika situationer och risknivåer.
Granulära åtkomstkontroller med ABAC
Med ABAC kan åtkomstkontroller preciseras på en mycket detaljerad nivå. Några av de centrala faktorerna som kan användas i attributbaserad åtkomstkontroll inkluderar:
Vem som får åtkomst: Tillgång baseras inte bara på användarens roll, utan också på deras individuella attribut såsom deras säkerhetscertifikat, anställningsstatus eller deras relation till den data de försöker komma åt.
När och varifrån åtkomst kan ske: Genom ABAC kan åtkomstbeslut bero på kontextuella attribut som tid och plats. Till exempel kan en användare ha tillgång till viss information endast under kontorstid eller enbart från företagets nätverk. Om användaren försöker nå datan utanför dessa förutsättningar, kan åtkomsten nekas.
Vilken typ av åtkomst som ges: ABAC möjliggör en finjusterad styrning av vad en användare får göra med informationen. Detta kan omfatta rättigheter som att endast läsa data, redigera den eller dela den vidare. Till exempel kan en användare ges åtkomst att läsa men inte redigera ett dokument, eller ges möjlighet att redigera en fil men inte dela den utanför organisationen.
Fördelar med ABAC i säker lagring
Exempel på användning av ABAC
En anställd kan ha tillgång till en intern rapport när de är på företagets nätverk under arbetstid, men nekas åtkomst när de försöker logga in från en personlig enhet utanför arbetstiden.
Känslig data, såsom affärshemligheter eller personuppgifter, kan automatiskt skyddas beroende på vilken enhet som används, vilket gör att endast enheter som uppfyller säkerhetskraven får full åtkomst.
Fortsätt läsa:
Säker informationsdelning & Förhindra datastöld och spridning
